
Psykoterapi
för individer
och par
Har du problem med ångest eller oro, återkommande depressioner, svårigheter med din självkänsla eller utmaningar i nära relationer? Har du varit med om en eller flera traumatiska upplevelser eller har du hamnat i svårigheter att hantera rollförändringar – till exempel genom att ha blivit förälder, separerat, flyttat hemifrån eller nyligen gått i pension? Då kan psykoterapi hos Håkan Lindholm Doveson vara något för dig.
​
Hamnar ni som par i ständiga bråk kring fördelning av hushållsansvar, barnuppfostran eller ekonomi? Undviker ni närhet eller har olika behov kring sex? Då kan parterapi vara något för er.
Psykoterapi och parterapi är ett långsiktigt arbete som skiljer sig från samtal på vårdcentralen, terapi online eller några få samtal på familjerådgivningen. Det kräver mod, tid och engagemang – mer än bara några få möten. För att vi ska kunna åstadkomma verklig och hållbar förändring behövs ett djupare arbete som ofta innebär en process som pågår en längre tid. På ett sätt kan psykoterapi jämföras med kirurgi. En kirurg öppnar inte upp och stänger igen utan att faktiskt genomföra ingreppet. Men till skillnad från kirurgi är psykoterapi och parterapi en relationell snarare än klinisk process – något vi gör tillsammans.
Håkan Lindholm Doveson är specialist i klinisk psykologi med inriktning psykologisk behandling / psykoterapi och behärskar flera olika metoder, däribland KBT (Kognitiv beteendeterapi – med kognitiv inriktning) och IPT (interpersonell psykoterapi). Håkan integrerar olika terapeutiska metoder i sitt arbete men hans utgångspunkt är alltid det relationellt psykoanalytiska perspektivet.
​Psykoterapi för individer
Det allra första samtalet hos Håkan går ut på att ni tillsammans utforskar om relationell psykoanalytisk psykoterapi är rätt terapiform för dig. Om det skulle visa sig att du istället skulle ha mer nytta av KBT så finns möjlighet att istället gå i KBT-samtal hos annan terapeut på Håkans mottagning. Om det skulle visa sig att du skulle ha nytta av IPT (interpersonell psykoterapi) så är Håkan även certifierad IPT-terapeut och ni kan, om det är lämpligt, komma överens om en sådan behandling. IPT har i forskning visat sig ha god effekt när det gäller en rad psykiska tillstånd, däribland depression, ätstörningar, missbruk och social fobi. ​Ett samtal med Håkan börjar med att du uppmuntras berätta om de svårigheter och problem som du är upptagen av i ditt liv här och nu. Du uppmuntras sedan att tala så fritt som möjligt om tankar, känslor och minnen som du anar på något sätt är associerade med dina svårigheter och problem. Håkan lyssnar till det du berättar om dig själv men försöker också lyssna till undertexten – det som så att säga inte sägs – och ger förslag på tolkningar av det du berättar om dig själv och dina relationer, synliggör motsägelser i det som berättas eller lägger till något meningsfullt till det du berättar som kan ge en ny och förhoppningsvis hjälpsam förståelse av dina svårigheter och problem. Som relationell psykoterapeut är Håkan inte bara en neutral lyssnare utan i allra högsta grad engagerad och närvarande i det terapeutiska samtalet. Håkan lägger märke till när dina relationsmönster gör sig gällande i terapirummet och bjuder in till att utforska missförstånd och annat som möjligen skaver i den terapeutiska relationen. Ett centralt antagande inom psykoanalytisk teori är att en stor del av vår psykiska aktivitet sker omedvetet – bortom det vi är medvetna om – vilket också modern forskning kring implicit inlärning och minne i stort sett har bekräftat. Ett annat psykoanalytiskt grundantagande är att det omedvetna gör sig gällande i undertexten till det vi berättar. Det gömmer sig i det vi undviker att tala om, avslöjar sig i felsägningar, visar sig i drömmar eller tar sig uttryck i hur vissa minnen väcker starka känslor – utan att vi riktigt förstår varför. Håkan hjälper dig att stanna i dessa ögonblick och utforska vad som kan dölja sig under ytan. Kanske handlar det om önskningar som du vid något tillfälle i livet lärt dig tycka att du inte förtjänar. Kanske handlar det om begär som du lärt dig att uppfatta som förbjudna eller farliga i någon mening och som du kanske därför omedvetet förbjuder dig själv att ens fantisera kring.​ Psykoanalytisk psykoterapi kan sägas handla om att tillåta och bjuda in till medvetandet allt det där jobbiga som vi annars försöker undvika att tänka på – och som just därför plågar oss genom att ta sig uttryck på andra sätt. Det kan vara i form av diffus oro, känslomässig avstängdhet, någon form av missbruk, en ätstörning eller mer eller mindre konstant nedstämdhet. Eller kanske en gnagande känsla av att livet saknar mening och att det blivit allt svårare att stå ut med det som skaver i dina relationer – till dig själv och andra.​ Den relationella psykoanalysens mål är inte fullkomligt lyckliga relationer. Snarare handlar det relationella terapiarbetet om att förstå det som skaver i våra relationer – till oss själva och andra – istället för att undvika att närma oss det som gör att det skaver. Det är nämligen ofta våra omedvetna försök att undvika det som känns alltför hotfullt, smärtsamt eller förbjudet – tankar, känslor, minnen och fantasier – som skapar de symtom som är motorn i vår psykiska ohälsa. I relationell psykoanalytisk terapi får detta som alltför länge undvikits gradvis träda fram i ljuset, så att det kan kännas, förstås och – med tiden – förlora sin makt.


Psykoterapi för par
Välkommen att boka tid eller ställa frågor genom att fylla i formuläret nedan. Klicka i rutan om du vill bli uppringd av Håkans assistent som kan berätta mer om Håkans tjänster. När du skickar in formuläret får du också mer information om priser och upplägg – antingen via mail eller över telefon.
I parrelationer handlar de vanligaste konflikterna om fördelning av hushållsansvar, barnuppfostran, ekonomi och kommunikation. Oenighet om sysslor i hemmet riskerar att leda till bråk. Olika synsätt på barnuppfostran riskerar att leda till frustration. Ekonomi och sexualitet upplevs av många par som svårt att kommunicera kring och inte sällan leder diskussioner kring dessa ämnen till uppslitande gräl eller ett osunt undvikande av ämnet. Utifrån ett relationellt psykoanalytiskt perspektiv handlar sådana konflikter sällan bara om det som uttrycks manifest, så att säga på ytan, i parets diskussioner eller gräl. En diskussion om hushållssysslor kan till exempel dölja behov av att bli sedd och uppskattad. Gräl om barnuppfostran kan handla om känslor kring hur man själv blev behandlad som barn. Oenighet kring ekonomi eller sex kan handla mer om olika behov av kontroll än om pengar eller sex i sig. Att inte be om att få sina behov tillgodosedda kan handla om ett generellt undvikande av att komma i kontakt med sin egen sårbarhet, vilket i sin tur kan grunda sig i smärtsamma erfarenheter av att inte ha kunnat lita på andra i ens närhet under ens barndom eller i tidigare, kanske toxiska, relationer. Det som till synes handlar om praktiska problem visar sig ofta vara laddat med omedvetet material från det förflutna som spelas upp inom ramen för parrelationen eller i familjesystemet. Genom att utforska inte bara det manifesta innehållet i gräl och dispyter utan även det som inte sägs – de omedvetna förväntningarna, rädslorna och kanske relationella trauman med ursprung i tidigare romantiska relationer eller i barndomen – kan nya insikter växa fram om vad konflikterna bottnar i. Inte sällan handlar det om saker vi tror att vi "lagt bakom oss" men som ändå dyker upp och påverkar våra relationer. För att undvika det smärtsamma i insikten om att vårt förflutna ännu en gång upprepar sig i vårt liv här och nu är det fullt förståeligt att vi inte vill närma oss den insikten. Även om vi kanske anar att det är spöken från tidigare erfarenheter som jagar oss så fortsätter vi hellre att plåga oss själva och vår partner med dessa erfarenheter från det förflutna som vi helst vill ska vara döda och begravna och som vi därför "på låtsas" begravt i vårt omedvetna. Men som författaren William Faulkner har uttryckt det: "The past is never dead. It's not even past." Att närma sig det omedvetna material som vi bär med oss in i en parrelation öppnar upp för en djupare förståelse och empati för både sig själv och sin partner – en förståelse som ger möjlighet till förändring av en situation med ständiga gräl och konflikter eller en längre tids osunt undvikande av för relationen livsviktiga samtal – en situation där separation kanske allt oftare vandrat genom tankarna innan ett beslut om att söka parterapi börjat växa fram. ​Så här skriver Svenska Föreningen för Psykoanalytisk Parpsykoterapi på sin hemsida: "Psykoanalytisk parpsykoterapi är en psykoterapiform där fokus ligger på parets relation och på den känslomässiga och ofta omedvetna innebörden i parets svårigheter. Uppmärksamhet ägnas åt partnervalet, och de behov som detta uttrycker, samt individernas och parets historia som en bakgrund till den aktuella situationen. I psykoanalytisk parpsykoterapi söker man en vidgad förståelse för omedvetna drivkrafter bakom och det egna bidraget till samspelet. Det blir då möjligt att på ett friare sätt förhålla sig till sig själv och varandra. En förändring av det som låst och hindrat blir möjlig."